Sötningsmedel i olika former används ofta som alternativ till socker. Anledningen kan vara för att man vill söta med något icke kariesframkallande i exempelvis tandkräm, tuggummi eller halstabletter. Då använder man sockeralkoholen xylitol. Xylitol och sorbitol är lika energirika som vanligt socker (sackaros), druvsocker eller fruktsocker. Produkter där sockret ersatts med sockeralkoholer innebär alltså ingen energibesparing. Sockerfritt betyder inte energifritt.

Om anledningen till att välja sötningsmedel är för att man vill sänka energiinnehållet skall man istället välja ett icke-energigivande sötningsmedel. De finns både icke-syntetiska (”naturliga”) och syntetiska. Ett exempel på ett icke-syntetiskt sötningsmedel är stevia, som kommer från den sydamerikanska växten Stevia rebaudiana (se på bilden ovan). Stevia innehåller steviolglykosider, som är ungefär 300 gånger sötare än socker. Steviolglykosider är nu godkänt som livsmedelstillsats.

Till de syntetiska sötningsmedlen räknas bland annat aspartam, sukralos och sackarin. Även om dessa sötningsmedel är i princip energifria (för att det krävs så otroligt lite av dem) så behöver inte produkten där de tillsatts vara fria från energi.

Jag får ofta frågor i stil med ”Vad skall man välja; vanlig cola eller cola-light (aspartamsötad)”. Om jag måste ge ett kort svar blir det oftast att man skall begränsa sitt intag av cola. Aspartam är sannolikt inte skadligt (eller insulinfrisättande) i måttliga doser, men om man dricker en läsk vid enstaka tillfällen fungerar det bra med vanklig läsk. Socker är inget gift. Problemet blir om man har en hög konsumtion och det tycker jag inte man skall ha av läsk i någon form. Om vi vänjer oss vid att mat och dryck skall smaka sött så leder det till problem. Mitt råd lyder alltså; begränsa konsumtionen av söta drycker, oavsett om det är socker eller sockersöta alternativ.

Pollensäsongen aktualiserar frågan om allergier. Ungefär hälften av alla som är björkpollenallergiker får också allergiska besvär av en rad livsmedel, så kallad korsallergi. Ofta reagerar man på stenfrukter, så som aprikoser, persikor plommon och körsbär. Även äpplen, päron, jordgubbar, kiwi, nötter och mandel kan innebära svullna läppar och/eller klåda i mun och svalg. Läs mer om detta i ett av mina tidigare blogginlägg.

Uppskattningsvis har ungefär 15 procent av Sveriges befolkning någon form av matöverkänslighet. Matöverkänslighet kan delas in i intolerans och allergi. Båda innebär att kroppen reagerar negativt på ämnen i maten. Medan allergier innebär en immunologisk reaktion som involverar immunförsvaret (allt från nässelutslag till chocksymptom) så är intoleranser icke allergiska och kan till exempel bero på att man saknar ett enzym som gör att man inte kan bryta ned födoämnet (som vid laktsintolerans).

Jag har tidigare bloggat om kostfaktorer som tros kunna skydda mot allergier. Exempel på dessa är amning under första månaderna, probiotika (mjölksyrabakterier) och fiskintag som kan ha en skyddande effekt mot allergier.

På allergimat.com får matöverkänsliga bra tips och recept kring allergier och intoleranser.

Visst är det fantastiskt att man kan odla delar av sin egen mat. Inget smakar väl bättre än tomater skördade från egna plantor.  Jag omger mig hellre med nyttoväxter än prydnadsväxter. Färska kryddor i köksfönstret hellre än blommor. 

Största baksidan med den omfattande husrenovering jag nu har bakom mig är att det lämnat trädgården som ett grustag. Jag har i dagsläget långt kvar till tills jag kan bli självförsörjande på grönsaker. Det första jag tar tag i blir dock kryddträdgården.  I en solig södersluttning hoppas jag de skall frodas, bara meter från köksdörren. 

Kryddväxterna introducerades i medicinskt syfte av munkar. Idag vill vi ha dem för smakerna, dofterna och skönheten. På odla.nu kan man få mycket inspiration och kunskap kring odling. På nystartade klostra.se finns en webbaserad handelsträdgård som visar på möjligheter även om man har ont om tid och plats.  

Få livsmedel har en så stark koppling till högtider som ägg har till påsken. Ägg, i alla former har en central plats på påskbordet. Ägg, i rätt form, är ett riktigt näringsrikt livsmedel. Ta del av jämförelsen nedan så att du navigerar rätt på påskbuffén.

Ett kokt ägg innehåller alltså i genomsnitt fyra gånger så mycket näring som samma vikt av chokladägg (av de redovisade näringsämnena nedan) på bara en fjärdedel av energiinnehållet.

Det gäller att äta mycket av det som både är gott och näringsrikt. Om det bara är gott – ät med måtta.

Det finns stora socioekonomiska skillnader i våra kostvanor. Ekonomin är för många en avgörande faktor för vad man lägger i sin kundvagn och slutligen stoppar i sin mun. På receptsidor på nätet finns ofta ekonomi med som en gallringsfaktor i söktjänsten. 

Näringsrik mat behöver inte vara dyr. En portion havregrynsgröt med mjölk innehåller väldigt mycket näring per krona. 

Enligt konsumentverkets riktlinjer kostar mat för normalfamiljen (2 vuxna, 2 barn) 4.980 kr per månad (inkl hygien). Att tillvarata rester är viktigt för att hålla matkostnaden nere och skona miljön. Enligt livsmedelsverkets kunskapsöversikt så slänger svenska hushåll cirka 56 kilo fullt ätliga livsmedel per person och år. Det motsvarar en kostnad på 24 miljarder kronor årligen. 

Vad vi äter och hur vi rör oss påverkar våra gener. En vanlig missuppfattning när jag är ute och föreläser är att generna inte går att påverka. Man antar att de är givna och oföränderliga förutsättningar som vi föds med. Faktum är att vi är mer formbara än vi tror. 

Både maten vi äter och den aktivitet vi utför påverkar hur gener uttryckas (aktiveras) och detta ligger bakom en stor del av hälsofördelarna man ser med bra kost och motion.

En forskargrupp vid Karolinska Institutet redovisar idag att när friska inaktiva personer börjar röra på sig så förändras deras genuttryck - efter bara några minuters aktivitet.

Jag har tidigare bloggat om Nutrigenomics, dvs vetenskapen om hur maten, och komponenter i livsmedel, påverkar kroppens gener. Jag tror vi kommer att se mycket om detta i framtiden. Idag debatteras det flitigt VILKEN kosthållning som ger de största hälsovinsterna (oftast viktnedgången). Man söker efter en universallösning. I framtiden ser jag mer individ- och målgruppsanpassade kostråd, där man bland annat tar hänsyn till genuppsättningen. 

Ladda upp ordentligt innan

Se till att äta ordentligt dagarna innan. Ta lite större andel kolhydrater (pasta, ris, potatis) än normalt och spara salladen till sist. Drick ordentligt. Ett enkelt sätt att öka upp andelen kolhydrater i maten är att dricka juice eller måltidsdricka. Överdriv inte frukosten dagen för loppet utan ät dig mätt med kolhydrat som bas (gröt, müsli, mackor).

Se till att regelbundet fylla på depåerna under loppet, börja tidigt

Många väntar för länge med att börja dricka och äta. Törst och hunger är opålitliga markörer för hur mycket man behöver äta och dricka vid ansträngning. Man måste ha lite Skalmantänk (mat och sovklocka). Se till att dricka lite varje halvtimme om det finns möjlighet. Utnyttja alla depåer, även från början. Drick gärna dryck med kolhydrater och salter i (sportdryck, blåbärssoppa, saft, buljong). En gång per timme är det bra att stoppa i sig något matliknande (inte bara flytande) så som banan, vit bulle, russin eller macka. Väntar man för länge finns det risk att magen kollapsar och att tröttheten plötsligt kommer över en.

Ät sådant du är van vid

Du väljer sannolikt att åka på utrustning du är van vid. Samma sak gäller med mat och dryck. Experimentera inte med nya blandningar och smaker. Risken är att de stjälper mer än hjälper.

Fettisdagen återföljs, med anledning av den nyfödda prinsessan, av prinsesstårtor. Det måste bli ett uppsving på mandelmarknaden dessa dagar. Såväl mandelmassa som marsipan består av mald mandel och socker. Mandelmassa består till hälften av mandel medan marsipan utgörs till ungefär en fjärdedel av mandel. 

Mandel i sig själv är ett utmärkt snacks/mellanmål. En halv deciliter mandel ger dagsbehovet av E-vitamin. Dessutom är den rik på nyttiga fetter, zink, magnesium och B-vitaminer. Många tror att mandel är en nöt, men även om den uppvisar påfallande likhet med nötter, är det en stenfrukt (precis som persikor) där mandeln är själva kärnan.

Ett aktivt liv ställer höga krav på regelbundna måltider. Frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål ökar förutsättningarna för att man skall orka med en hel dags vinteraktiviteter med humöret på topp. Planera hela dagen så att du tar med dig måltider för att kunna äta var tredje timme. Det är trist om du behöver resa hem tidigare eller om krafterna tryter för att du inte tagit med dig tillräckligt med mat. 

Mat som skall med ut i backen, på isen eller i spåret skall helst inte väga för mycket, kladda eller genererar mycket skräp. Framförallt måste den vara energi- och näringsrik och naturligtvis smaka väldigt gott. 

Ett bra tips är att göra ugnspannkaka med bär eller tärnat äpple. Inga tillbehör (i form av sylt eller dylikt) behövs, minimalt med skräp, snabb att laga och smakar utmärkt kallt. 

I en reportageserie kan vi följa SVTs granskning av tillskottsmarknaden där regelverket är bristfälligt och tillsynen obefintlig.

Vår hälsomedvetenhet är stor. Vi vet att vad vi äter och hur vi tränar påverkar vår hälsa och våra prestationer. Samtidigt känner vi inte alltid att vi har tid att äta och träna som vi borde. Vår tilltro för näringsinnehållet i maten är generellt låg. Då tillgången på tillskott är enorm och marknadsföringen många gånger aggressiv kan tillskott förefalla som en enkel genvägslösning.

Preparaten som utlovar viktnedgång, muskeltillväxt och bättre hälsa kan vara både hälsovådliga, beroendeframkallande och ge positiva utslag i dopingtester. Jag har tidigare bloggat om hur tillskott på nätet har stora brister och risken för misstagsdoping. Kosttillskott lyder under livsmedelslagen och kontroll-/tillsynsfunktionen ligger på kommunerna. Felmärkningen är utbredd, otillåtna hälsopåståenden figurerar frekvent och läkemedelsklassade substanser förekommer.

Regelverket måste skärpas och konsumentansvaret öka. Det är viktigt att det skall gå att utläsa av förpackningen vad preparatet innehåller . Jag tycker också att man som konsument skall vara ganska kritisk då det utlovas dramatiska resultat och innehållet är 15-20 gånger så högt som rekommenderad daglig dos.

Det finns situationer och tillfällen i livet då man är betjänt av tillskott. I de fall de blir aktuellt så är rådet att handla på svenskt apotek för störst säkerhet.