Högt förtroende för det vi äter

Vi ställer höga krav på maten vi äter. Den skall vara god, snabb att tillaga och näringsrik. Hur ser förtroendet för maten vi äter ut?

 

Med dagens kostvanor är det relativt enkelt att få i sig all näring man behöver, eller? Vi har tillgång till livsmedel från världens alla hörn året om och intaget är inte så säsongsbundet som det varit historiskt när man fått förlita sig på lokala råvaror. Samtidigt driver vi upp våra livsmedel allt fortare, vi skördar innan de är mogna, vi transporterar, fryser ned och hettar upp vilket inverkar negativt på näringsutbytet. 

 

Det finns också starka åsikter om vad man skall äta och inte. Socker utmålas som gift och det finns en uttalad oro för ”onaturliga” tillsatser. Den skepsis och osäkerhet jag möter inför matens kvalitet, och kring vad som är hälsosamt att äta, gjorde att jag blev förvånad över att förtroendet för maten är så stort som Synovate-undersökningen ”Förtroende för maten i Sverige 2011” visar.

 

86 procent har gott förtroende för mat och dryck i Sverige. Det är åtta procentenheter högre än 2008 och i nivå med vad svenskarna uppgav i undersökningen 2006. Av de 86 procenten så uppger 43 procent att de har ett högt förtroende. Högst förtroende har yngre (16–29 år) konsumenter och i synnerhet i storstäderna. Lägst förtroende har äldre (60+), framförallt kvinnor. 

 

I en You Gov- undersökning från året innan (2010) uttryckte 48 procent oro för maten. På den öppna frågan: ”Vad är det speciellt som du oroar dig för att livsmedel innehåller?”, fick man följande svar:

 

1. Tillsatser 24 %

2. Giftiga/ohälsosamma substanser 12 %

3. Glutamat/smaktillsatser 12 %

4. Socker 12 %

5. E-nummer 11 %

6. Transfetter 10 %

7. Färgämnen 9 %

8. Artificiella sötningsmedel 9 %

 

Detta rapporterar tidskriften Perspektiv i decembernumret 2011.